25 juli 2015

Fyra

Fyra månader sen mamma dog.
Saknaden finns där, går nog inte en dag som jag inte skulle tänka på henne. Sorg är så konstigt, känner inte mej ledsen men saknar. Har liksom vant mej. Ibland skulle det ju vara skönt att kunna prata med henne, men å andra sidan så drog vi ganska sällan jämnt. Oftast hade vi olika åsikter om det mesta.

Ibland känner jag lättnad över att hon inte är här när jag tänker på hur hon skulle ha reagerat på vissa saker. Men mamma är ändå alltid mamma. Man förstår nog inte hur mycket någon betyder för en före hen är borta.

Och hur går det med de hemliga pepparkarkorna på julen? Helt dumt men den är frågan har ju tvinnat i mitt huvud nu i fyra månader. Men säkert ordnar det sej. Det är ju så många småsaker som spelar in, nu har vi haft fullt sjå med att plocka jordgubbar. Det var liksom mammas grej. Och mina lakan har inte blivit manglade sen hösten, det var också mamma som brukade göra det. Och en massa annat smått. Som verkar trivialt men som spelar in. Det är något som fattas. Såklart kan man själv göra de här sakerna men det är ju inte samma sak. Inte alls. Och saften och sylten?

Och strömmingsflundror, mammas favortimaträtt.
Har inte kunnat äta dem, eller har inte velat.
Lunchrestaurangen som jag brukar gå till serverar strömmingsflundror ganska ofta och jag tycker om dem men har inte förmått mej att äta dem.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar