27 mars 2012

Barn, inte lätt

Ok det här med att ha barn är lite lätt, och blir bara svårare.
Bebisar är piece of cake - mat, värme, trygghet och sömn.

Barn i 4-5 år åldern. Inte lätt.
Och det är ju inte egentligen barnen som är det krångliga i det här utan det är världen. Hur bemöts de av andra - både vuxna och barn. Hur deras känslor och självbild utvecklas och hurdana relationer de har och får. Hur skall man tackla sina egna känslor? När är man hysterisk förälder och när är det befogat att man reagerar? Jag vill ändå tro att jag känner mina barn bäst, men vill ju såklart kunna vara objektiv också.

Vincent är som han är, visar med det samma sina känslor. Han är livlig och reagerar med det samma, jag är rädd att ha upplevs som krånglig och får en sådan stämpel. Att han kanske tillrättavisas utan orsak - eller utan att man rett ut vad som skett. Idag hände det en sak som jag måste ta upp med skötarna. Kan vara att det inte är något, men Vincent har nog tagit illa upp. Hur fel han än gör tycker jag att man inte skall kalla honom för dum eller krånglig eller dylikt. Jag vet ju inte egentligen vad som hänt eftersom Vincent inte ännu kan förklara så hemskt tydligt, men jag skall undersöka vidare.

Och sen Jeremy, han är inte lika öppen och utåt som Vincent. Han leker för sej själv och behöver en lite puff ibland. Igår berättade han att han känner sej ensam och inte har något att leka med... Jätte ledsamt om det är så. Jag blir riktigt illa berörd, mitt hjärta brister. Ändå så pratade han igår om att han träffat en vän. Så kanske det ordnar sej.

Det är svårt det här.

4 kommentarer:

  1. Nä, usch vad ledsamt! Jag blev ledsen i hjärtat bara av att läsa det här. Hoppas att J inte är så ensam som han påstår, och att det visar sig ha hänt något som inte är så "farligt" med V. Men nej, det är nog allt annat än lätt att ha barn. Att sköta dem är ingenting i jämförelse med all oro man ska känna över dem.

    SvaraRadera
  2. Det är just det-svårt. Jag har som tendens att lägga in mina känslor, men inte förtår ju w ännu hela det breda spektrumet.Inte tar han illa vid sig av kommentarer, än.
    Jobbigt då man inte vet allt och kan skydda dem. Gör nog illa:(

    SvaraRadera
  3. men tänk så lyckliga dom är som har en mamma som lyssnar o förstår :-) redan det lättar säkert deras små hjärtan <3

    SvaraRadera
  4. Oj tack, Cat! De var fint sagt! ♥

    Inget extra hade hänt, frågade idag. Han var kanske bara så trött när vi kom hem att han bröt ihop lite. Stackarn. Men skall nog ännu hålla öronen öppna, för nog kan det ju ändå vara något.

    SvaraRadera