4 oktober 2011

Om LCHF och att äta fel


Måste ta och posta här, det jag skrev på ett forum, diskussionen handlar om dieter och LCHF och här är mitt svar till tråden.
"Sen skulle jag säga att bara kroppen kommer i balans så kan man öka på kolhydratintaget, lite. Oberoende vilken "diet" man följer gynnar det någon industri... Är vegetariskt t.ex. mera ekologiskt än om man äter t.ex närproducerat kött eller vilt? Och inte äter man någo mera biffar inte, man äter mindre t.ex potatis mera grönsaker och den där samma biffen som tidigare.

Det enda jag vet säkert är att jag mår bättre av att äta mindre kolisar och mera fett. Och på något sätt har folk fattat det här med att ät fel, helt fel. Jag har alltid ätit "normalt", frossat i något ohälsosamt ibland - vem gör inte det, men jag har aldrig ätit "dålig mat", skippat "kaninmaten" eller ätit massor (vadå fördomar??). Och ändå har jag lyckats med att samla på mej en övervikt på 30-35 kg. Det är helt enklet min kropp som inte tål kolhydrater i stora mängder. Punkt. Mina blod- och sockervärden är riktigt fina just nu, sockervärdena i sockerbelastningen var alla fyra under 6,0.

Genom att jag med dieten lyckats gå ner allt som allt 20 kg från det att jag var som störst, så orkar jag nu röra på mej bättre, vilket också gynnar viktnedgången. Och sporrar mej att röra på mej mera. Jag orkade helt enkelt inte motionera med en 30 kg övervikt, det är betydligt lättare när det bara är 10-15 kg för mycket.

Jag gillar inte ens biff."
 
"Och om "livsnjutare", skräp. Kan slå vad om att det inte finns en endaste en överviktig som skulle tycka att det är njutningsfullt att frossa. Eller för stunden joo, men i längden? Det är verkligen ingen njutning att väga så mycket att det är en börda. Det handlar om ett beroende till socker (läs; kolhydrater). Inget annat. En livsnjutare skulle snarare vara en som är fri från sitt beroende och kan leva utan att tänka på nästa matstund eller lida av suget. Det finns inget friskt i att över äta sej på mat - om man njuter av det eller inte. Det är inte så lätt att komma loss.

Alla är vi olika, det som passar en passar inte en annan. Alla tål olika mycket, det är ju det som är så fantastiskt. Vi är alla olika, och man kan inte veta vad som passar just en själv om man inte har prövat. Det att gå omkring med en förbjudet lista sporrar ju verkligen inte, och att äta något från "förbjunda listan" är väl inte hela världen. Det rekommenderas ju allmänt att om man skall ändra sina matvanor, oberoende av vilken diet men ändrar dem till, att man istället för att fokusera på det som är förbjudet fokuserar på det som är tillåtet. Det är mycket mera sporrande om man har något positivt att te sej till!


Och vad vet vi hur växtfetter påverkar kroppen i längden? Alla har ju inte varit med i bilden så väldigt länge.
Sen bryr jag mej inte ett jota om det att det skulle vara någon konspirationsteori inblandad i den här fett dieten. Inte ett dugg. "

Original tråden finns att läsa här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar